400 miljoner till EU-val

 2014-04-30 14:03

Den 22–25 maj ska 400 miljoner EU-medborgare välja nytt parlament i Strasbourg för de närmaste fem åren. Många tvekar att delta i valet men få kommer undan besluten. EU:s inflytande har ökat under senare år – inte minst genom det nya fördraget som gör att parlamentet tillsammans med EU:s ministerråd har beslutanderätt i så gott som allt där de 28 medlemsländerna låter EU styra. Och för första gången ska också valet påverka vem som ska leda EU-kommissionen, EU:s verkställande organ.

EU är unikt som internationell demokratisk organisation. Det började 1952 då Europeiska kol- och stålgemenskapen ville skapa en gemensam marknad för kol och stål i Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Luxemburg och Tyskland. Syftet var att efter andra världskriget stoppa kapprustning och framtida krig mellan länderna. År 1958 kom Romfördragen som utökade det ekonomiska samarbetet mellan länderna. Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, växte och bytte namn 1993 till Europeiska unionen, EU, och är tänkt att bygga på rättsstatsprincipen. Det vill säga att allt som EU gör grundas på fördrag som medlemsländerna har kommit överens om på frivillig och demokratisk väg. Avtalen är bindande och innehåller EU:s mål för de många verksamhetsområdena. Det handlar alltså om en gemensam inre marknad men också om mänskliga rättigheter, om öppenhet och demokrati.

Tjugo parlamentsledamöter

När sju miljoner svenskar går till valurnorna den 25 maj är det 20 av 751 parlamentsledamöter som ska väljas från olika partigrupper. För närvarande finns 766 parlamentariker men det är  enligt reglerna för många.

Hur många ledamöter som väljs i olika länder beror på varje medlemsstats storlek – Tysklands 81 miljoner medborgare väljer 96 ledamöter medan exempelvis Malta, som bara har 400 000 invånare, väljer sex ledamöter. Vilket är det lägsta antalet som ett medlemsland kan välja.

EU-parlamentet har i dag sju politiska grupper som representerar mer än 160 nationella partier (se grafik). Varje grupp har enligt EU:s regler minst 25 ledamöter från minst sju olika medlemsländer. Vill en EU-parlamentariker inte eller kan denne inte inordnas i en grupp beskrivs han eller hon som ”grupplös”.

Sedan valet 2009 har spelreglerna inom EU förändrats, inte bara genom den ekonomiska kris som länderna genomgått. Genom Lissabonfördraget som började gälla 2009 stärktes den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och parlamentets befogenheter. Det innebär bland annat att valresultatet för första gången kan påverka vem som ska leda kommissionen, EU:s verkställande organ som utarbetar lagförslagen och övervakar genomförandet av EU:s lagstiftning. EU:s 28 regeringschefer i det så kallade ministerrådet ska föreslå en framtida kommissionsordförande utifrån vårens valresultat och samlas redan den 27 maj, två dagar efter valet, för att börja samtala. De förväntas ha ett färdigt förslag innan den 26–27 juni då regeringscheferna samlas till ett ordinarie toppmöte. Det nya EU-parlamentet ska sedan enligt planerna rösta om förslaget den 16 juli. Säger parlamentet nej måste ett nytt förslag läggas inom en månad.

Inför årets EU-val har parlamentets partigrupper fört fram officiella kandidater till posten och hävdar envist att någon av dessa bör utses i första hand. Men det är absolut inte alla ledamöter som ser det så. De flesta svenska parlamentsledamöter är kritiska till det arbetssättet och flera stats- och regeringschefer säger sig inte vara bundna till något sådant.

Läs mer i Hemmets Vän nr 18 – 2014

Andra inlägg

• Självmordsbombare spränger sig i kristna kyrkor
• Lögnaktiga guider!
• Sila mygg och svälja kameler, eller?
• Varför så svårt?
• Tåget mot helvetet har kommit till Sverige än en gång!
• Mikas förvandling!
• Kjell-Åkes räddning!
• Ateisten som blev överbevisad av Gud
• Gustavs förvandling
• Det lilla vilddjuret är i aktion!