GENOM MIG ÄR DU SKAPAD,

GENOM MIG HAR DU EVIGT LIV.

ALLT ÄR  NU FULLBORDAT OCH KLART,

DIN PLATS ÄR FÖRBEREDD,

DET ÄR BARA EN SAK SOM FATTAS! 

OMVÄND DIG IFRÅN DINA SYNDER, 

TA EMOT MIG OCH ALLT DET JAG GJORT FÖR DIG.

JAG DOG, JUST FÖR DINA SYNDERS SKULL,

JUST, FÖR ATT RÄDDA DIG, JA!

                    JAG,

JESUS KRISTUS ÄLSKAR DIG SÅ OERHÖRT MYCKET, SÅ!

   KOM NU OCH FÖLJ MED!

             (Joh 3:16) 

      

        

        

Är det en myt?

Jesus uppståndelse – myt eller verklighet?

 

Skärtorsdagen inleder den mest centrala av våra kristna högtider, betydligt mindre ”stämningsfull och gullig” än julen med krubban och Jesusbarnet. Men är Jesus uppståndelse en myt eller historisk verklighet? Om det inte är en historisk verklighet, skriver aposteln Paulus drygt 20 år efter att Jesus dog, då är de kristna de mest beklagansvärda av alla. Man säger att Jesus uppstod från döden fast uppståndelse är en myt.   

Är det kanske därför många i dagens sekulariserade Sverige hellre fyller påskdagarna med påskris, påskägg och påskgummor än reflekterar över frågor om liv och död och vad som händer dem som inte tror att uppståndelsen är en verklighet? Därför står de också helt oförberedda inför den framtida verkligheten, att Jesus återkommer och upprättar sitt rike tillsammans med var och en som valt att bli hans efterföljare.

För den noggranne bibelläsaren är dagarna kring påsken cirka 30-33 efter Jesus födelse fyllda av omtumlande dramatik. Där finns de förtvivlade och förvirrade lärjungarna som följt Jesus i tre år och nu bara vet att han dödades på ett kors. Där är också de omtumlade kvinnorna  som hade tänkt fullfölja begravningsceremonin och finner graven tom och samtidigt  får höra att deras Mästare har uppstått från döden. Vi möter även de romerska vakterna som med livet som insats skulle vakta graven där Jesus begravts, eftersom det religiösa etablissemanget var rädda att Jesus lärjungar skulle stjäla hans kropp och därmed vidmakthålla myten att han inte var död.

För Jesus elva återstående lärjungar var hans uppståndelse ingen myt. Läkaren Lukas skriver i Apostlagärningarna 1:21–23 när en ersättare skulle utses till Judas Iskariot, som förrått Jesus och sedan tagit sitt liv. Deras beslut blev: ”Därför måste nu någon av dem som var med oss hela den tid då herren Jesus kom och gick ibland oss, från det att han döptes av Johannes fram till den dag då han blev upptagen från oss – någon av dem skall vittna tillsammans med oss om hans uppståndelse.”

Vad är det då som talar mot uppfattningen att Jesus uppståndelse från döden är en myt?

En tom grav fast en av medlemmarna i det judiska stora rådet, Josef från Arimataia, visste att han svept Jesus döda kropp och lagt honom i sin oanvända grav.

Kvinnorna som stått vid Jesus kors och sedan följde med till graven för att balsamera kroppen mötte en bortrullad sten och en öppen, tom grav, samt två änglagestalter som frågar dem: ”Varför söker ni den levande här bland de döda. Han är inte här han har uppstått.” Och så påminde de kvinnorna vad Jesus själv sagt innan han dödades på korset, att han skulle uppstå tre dagar efter sin död.

När Paulus berättar om att Jesus uppstått från döden, cirka 20 år efter att det  hänt fanns fortfarande många vittnen till korsfästelsen och uppståndelsen i livet och hade direkt kunnat vederlägga att det var en lögn, om Jesus fortfarande var död. Paulus berättar dessutom att mer än 500 vittnen under 40 dagar i olika sammanhang sett honom levande. Även de som skulle hävda att hans uppståndelse var hallucinationer har svårt att förklara så många samstämmiga vittnesbörd under en så lång tid.

De elva lärjungar som darrande av rädsla mer eller mindre gömt sig i ett hus av rädsla för det judiska prästerskapet, de stod nu ute på gatorna och berättade att de sett honom uppstånden, talat med honom, rört vid såren efter hans tortyr och korsfästelse, ätit måltid med honom. De som till och med förnekat att de kände honom tog nu misshandel, fängelse och till och med döden. Vem skulle tagit sådan behandling fast man visste att det man förkunnade inte var sant? Den som ljuger om verkligheten hoppas nog ändå på någon form av belöning för att man utsatt sig för sådan behandling för att upprätthålla en lögn.

Påskens händelser är fyllda av dramatik, som sände chockvågor in i det religiösa judiska etablissemanget. Man hade inte lyckats stoppa ”dessa dårar” som hävdade att döden var besegrad och att det finns ett liv efter döden, ett evigt liv.

Några av dem på väg från Jerusalem till byn Emmaus dagen efter det judiska sabbatsfirandet hade inte bara mött, samtalat med och ätit tillsammans med honom som skulle vara i en grav. De hade också blivit påminda om att händelserna under dagarna kring Jesus död och uppståndelse hade sagts och skrivits ner om och om igen under mer än 2 000 år innan de inträffade.

Så de som även denna påsk håller sig enbart till påskägg, färgglatt påskris och andra folkloristiska attribut kommer en dag att chockade stå där och säga: ”Tänk att vi inte tog oss lite mer tid att ta reda på sanningen och verkligheten kring Jesus liv, död och uppståndelse, hans påstående om  ett rikt och meningsfullt liv till och med in i evigheten.”

Per Danielsson

 

20 apr 2014