Pergamentet som grävdes fram vid Döda havet 1970 var så förkolnat att forskarna inte förstod vad det var. Men nu har häpnadsväckande teknik avslöjat att det handlar om en av de äldsta bibeltexter som hittats.
Synagogan i Ein Gedi var raserad och övergiven sedan många århundraden. Kanske attackerades den och brändes ned av beduiner redan på 500-talet. Först under 1960- och 1970-talen grävdes en del fynd fram, däribland ett förkolnat pergament som forskarna inte blev kloka på.
- Vi försökte läsa det på rätt sätt, men utan framgång, säger Sefi Porat, israelisk arkeolog som var med vid den ursprungliga utgrävningen, till nyhetsbyrån AFP.
Kolbitarna stuvades undan på Israel Museum i Jerusalem, och plockades fram först nyligen. En 3D-skanner läste av materialet, och filerna skickades till University of Kentucky. Där kunde avancerad mjukvara "virtuellt rulla ut" dokumentet och tyda åtminstone delar av texten, skriver tidningen Haaretz.
Och det visar sig handla om de första kapitlen ur tredje Mosebok i Gamla testamentet, som beskriver lagar för rituella offer. Det är därmed det mest betydelsefulla fyndet sedan dödahavsrullarna påträffades i mitten av 1900-talet.
Ein Gedi-pergamentet bedöms vara från 500-talet. Bara i dödahavsrullarna och några få andra dokument på metall finns äldre bibeltexter bevarade.
- Den här upptäckten får oss att fullständigt häpna, säger Sefi Porat.
Texterna verkar ganska lika de varianter som är kända sedan tidigare. Men de kan ändå ge revolutionerande nya rön om hur Bibelns berättelser utvecklats under det första millenniet efter Kristus.
I kronologin av bibeltextfynd har det funnits ett långt glapp fram till den så kallade Codex Aleppo från 900-talet. Det var en i stort sett komplett variant av Gamla testamentet, varav uppemot halva boken dock försvann i samband med judeförföljelser i den syriska staden 1947.