Helad 2ggr

Det var när Eva-Britt studerade till undersköterska som hon lärde känna ett par tjejer som höll på med tarotkort och pendling. De höll kontakten genom åren, och för fem-sex år sedan köpte Eva-Britt egna tarotkort.
– Jag hade egentligen allt. Kärlek, barn och barnbarn. Men jag kände ändå att det var något som jag saknade i livet, att det måste finnas något mer. Det drog mig in i nyandlighet/new age.
Med hjälp av tarotkort och böcker började Eva-Britt spå. Hon spådde släktingar och vänner, och konstaterade att förutsägelserna ofta slog in. Ryktet spred sig och tarotkorten kom allt oftare till användning.
– Men jag mådde så dåligt. Efter varje gång som jag hade spått så mådde jag sämre psykiskt. Och jag blev så väldigt trött.

Kastade tarotkorten

Samtidigt fortsatte Eva-Britt söka efter en djupare mening med livet, och intresserade sig allt mer för livet efter döden.
Våren 2013 tog hon kontakt med Ingrid, en släkting som var kristen, och frågade henne om hon hade någon bok om livet efter döden.
 – Ingrid bjöd hem mig, och det blev en lång eftermiddag. Vi hade inte haft så mycket kontakt tidigare, men nu fann vi varandra direkt och pratade och pratade.
Eva-Britt fick rådet att kasta både tarotkorten och de drömfångare som hon satt upp i varje rum.
– Det var hårda bud, men jag förstod att hon hade rätt. Drömfångarna gömde jag undan längst in i garderoben, och tarotkorten rev jag sönder och slängde.
– Men på natten vaknade jag av att jag mådde riktigt dåligt. Jag både kräktes och fick diarré. Och så upplevde jag en maning på insidan att jag skulle leta upp de slängda tarotkorten och limma ihop dem igen. Men jag förstod att det var fel, och gjorde det inte. Idag vill jag varna andra för att ge sig in i nyandlighet. Det kan få hemska följder.

En go´ känsla

Några dagar senare bjöd Ingrid med Eva-Britt till Citykyrkan i Älmhult.
– Direkt när jag kom dit, kände jag mig så välkommen. Det kändes som hemma. Predikanten talade väldigt enkelt, och när han mot slutet av mötet gjorde en inbjudan kände jag att jag ville gå fram – jag ville ta emot Jesus i mitt liv.
– När han bad trillade jag till marken, trots att han inte rörde mig. Jag tyckte det var konstigt, men samtidigt upplevde jag en så go´ känsla. Det var som om jag var omsluten.
Eva-Britt upplevde att något hände på insidan – Jesus flyttade in. Och i efterhand kan hon konstatera att mötet med Jesus har förvandlat henne.
– Jag har blivit gladare. Dessutom är jag mer hjälpsam idag, och har förståelse för andra personer.
– Samtidigt har mina dryckesvanor ändrats rejält. Tidigare drack jag mycket vin i smyg, både fredagar och lördagar. Men sedan första mötet i kyrkan har jag inte druckit mer än en mun whisky, och saknar det absolut inte. Jag tackar istället Jesus för varje dag.

Fynd i lådan

Ett par veckor efter frälsningen fick Eva-Britt förbön igen.
– Det blev nästan ännu starkare. Jag fick uppleva dopet i den helige Ande, och fick ett nytt språk – tungotalet. Jag var helt omsluten av värme.
En dag kände hon en maning på insidan att gå till tredje lådan i köket och rensa där.
– Jag ignorerade det, för jag höll på med annat och förstod inte varför. Men rösten på insidan fortsatte att mana mig, så till sist gjorde jag det. Längst in i botten av lådan låg ett kuvert med några tarotkort som jag hade glömt bort. Dem eldade jag upp.

Helad i knäet

I somras döpte hon sig, och under hösten har Eva-Britt fått växa i sin tro. Hon har också fått uppleva hur Gud kan hela från sjukdomar.
– Jag hade problem med knäet, läkarna hade konstaterat att jag led av artros. Det var omöjligt att gå långpromenader, och skulle jag gå upp för en trappa fick jag gå sakta, sakta – ett steg i taget. Till och med när jag låg helt stilla så gjorde det så ont i knäet.
I anslutning till ett möte berättade Eva-Britt om problemen för en vän. Då kom ett annat par förbi och sa att de ville be för knäet.
– Jag fick sitta på en stol och så lyfte de upp mina ben och bad för mig, allihop. Plötsligt såg de hur det rörde sig i benet.
– Själv kände jag en värme i knäet. Och när jag reste på mig var smärtan helt borta. Jag kunde trixa med knäet, direkt.

Helad igen

Någon månad senare fick Eva-Britt vara med om ännu ett helande – den här gången i ryggen.
– Jag hade haft ont i ryggen under många års tid. Det blev värre och värre, och det senaste året hade jag gått hemma för att jag hade så ont att det var omöjligt att jobba inom äldreomsorgen – med alla de tunga lyft som det innebär.
Efter ett möte pratade Eva-Britt med en av sina vänner i församlingen. Då hade hon suttit under hela mötet, och hade så ont att hon grät. Vännen drog fram Eva-Britt till predikanten Jens Garnfeldt, som började be.
– Han lade handen på min rygg och började be. Och jag fick känna en sådan värme, från svanskotan och ända upp till halsen. Det var som om värmen flyttade på sig längs ryggen, trots att Jens höll handen på samma ställe hela tiden.
– När jag reste mig upp så var all värk borta! Jag snurrade runt, gick ner på knä, hoppade upp och började dansa. Jag hade ingen värk alls. Det var helt underbart! Tänk, det gick bara några minuter från det att jag grät av smärta tills all ryggvärk var helt borta!

Vittnat på vårdcentralen

Nu har det gått någon månad och värken är fortfarande borta. Eva-Britt har berättat om sitt helande för läkaren på vårdcentralen – som själv är kristen.
– Han har undersökt mig, tryckt och känt på ryggen. Tidigare när han kollade mig gjorde det så ont att jag kunde skrika högt. Men nu kände jag ingenting.
Däremot har Eva-Britt fått ett nytt problem – i höften – och läkaren misstänker att hon nu har fått artros där.
– Men jag vet vad Gud kan göra, och nu har jag tänkt att han ska få hela mig en gång till!

Eva Ruderstam