GENOM MIG ÄR DU SKAPAD,

GENOM MIG HAR DU EVIGT LIV.

ALLT ÄR  NU FULLBORDAT OCH KLART,

DIN PLATS ÄR FÖRBEREDD,

DET ÄR BARA EN SAK SOM FATTAS! 

OMVÄND DIG IFRÅN DINA SYNDER, 

TA EMOT MIG OCH ALLT DET JAG GJORT FÖR DIG.

JAG DOG, JUST FÖR DINA SYNDERS SKULL,

JUST, FÖR ATT RÄDDA DIG, JA!

                    JAG,

JESUS KRISTUS ÄLSKAR DIG SÅ OERHÖRT MYCKET, SÅ!

   KOM NU OCH FÖLJ MED!

             (Joh 3:16) 

      

        

        

Moderna myter om vin på Jesu tid!

Myter om vin på Bibelns tid!

 

 

Ett vanligt och vilseledande problem när vi läser Bibeln är att vi från vår tid och kultur när vi ska försöka förstå en bok – eller egentligen samling av skrifter – som skrevs för mellan utgår3500-2000 år sedan. Men den första regeln för att förstå vad som skrevs är att kunna tillräckligt om skriftens samtid så att vi först förstår vad det betydde DÅ innan vi börjar fundera på vad det kan betyda NU.

 

Ett exempel på ett sådant bibliskt ord är VIN och jag tänkte bara belysa tre myter som är alltför vanliga och orsakas av att vi egocentriskt utgår från vår tids seder och värderingar. Genom att vi läser Bibeln i moderna översättningar ökar riskerna. Översättarna måste hitta nutida motsvarigheter till antika texter och dessutom är det som bekant inte lätt att vara helt objektiv och påläst.

 

Myt 1: Vin i Bibeln betyder alkoholhaltigt vin.

 

Den som säger det utgår ifrån att ordet ”vin” då hade samma betydelse som idag. Vanligen är ”vin” en översättning av det hebreiska jajin (141 gånger) i Gamla testamentet och det grekiska oinos(32 gånger) i Nya testamentet. Men om vi lägger märke till i vilka olika sammanhang ordet vin används är det relativt lätt att kunna se hur det ”används i Bibeln på samma sätt som i profan grekiska och hebreiska, nämligen att beteckna druvans saft, antingen den är ojäst eller jäst”.

 

Citatet är hämtat från s. 64 i boken ”WINE in the BIBLE. A Biblical Study on the Use of Alcoholic Beverages”. Författare är teol.dr. Samuele Bacchiocchi, professor i kyrkohistoria, och han har verkligen gjort sin ”hemläxa”. Boken är en guldgruva för den som vill sätta sig in i den kulturella bakgrunden under biblisk tid, men också få en grundlig genomgång av de bibliska texterna.

 

Några bibeltexter där jajin tydligt beskriver jäst vin är t.ex. 1 Mos. 9:20-21; 19:32-33; 1 Sam. 25:36-37. Andra texter där det handlar om ojäst vin eller druvsaft är t.ex. 4 Mos. 49:11; Jes. 16:10; Jer. 40:10, 12. Att oinos hade samma allmänna betydelse visas bl.a. av att den grekiska översättning av Gamla testamentet, kallad Septuagintan, som både Jesus och apostlarna citerar, använder det ordet i de texter som är angivna i föregående mening.

 

Denna mer omfattande betydelse av ordet ”vin” i Bibeln löser också en paradox om den bibliska inställningen till ordet. Ungefär hälften av texterna har en negativ inställning till vin, medan de återstående har en mindre betonad men ändå positiv inställning. Det mest logiska är att de senare då beskriver användandet av ojäst vin.

 

Men fanns det då alkoholfritt vin under biblisk tid? Bacchiocchi beskriver på s. 114-128 fyra vanliga metoder hur man bevarade druvjuicen ojäst under biblisk tid: Kokning, filtrering, kall förvaring och svavelrökning. Den första metoden, kokning, var tydligen utan jämförelse den vanligaste. Man kokade druvjuicen till en trögflytande druvsirap, som var det vanligaste sötningsmedlet.

 

Detta hade flera fördelar: Dels minskade man volymen till ungefär en tiondel, vilket krävde mycket mindre förvaringsutrymmen. Dessutom var sockerhalten så hög att den höll sig ojäst i rumstemperatur närmast hur länge som helst. Den var därför alkoholfri och särskilt fattiga, kroppsarbetande människor hade varken tid eller råd att vara berusade. Jag har själv förvarat saftkoncentrat, som behöver spädas ut ca 10 gånger, i öppnade flaskor över ett år i vanligt skafferi, och det jäser aldrig. När man skulle dricka ojäst vin, det vi idag kallar för druvsaft, spädde man ut druvsirapen med vatten. Vi har anledning tro att det mesta ”vin” man drack var alkoholfritt.

 

Myt 2: Jesus drack alkoholhaltigt vin.

 

Med ovanstående kunskap, som kanske är ny för många, kan vi därför konstatera att Jesus, liksom andra på den tiden, kunde välja mellan att dricka antingen ojäst eller alkoholhaltigt vin. Det ligger nära till hands att det vanligaste för de flesta, och särskilt fattiga människor, var utspädd druvsirap. Om vi sätter detta i samband med Jesus inställning och livsstil, vilket är det troligaste att han drack?

 

För mig är det mer än troligt att Jesus var ”nykterist” och jag grundat detta bl.a. på följande skäl (några fler kommer i samband med den tredje myten):

 

A. Jesus växte upp i fattiga, men fromma förhållanden och var van vid ett spartanskt liv, som han verkade föredra. Vi vet också idag att detta är mest hälsosamt. I sin ständiga kamp att leva ett syndfritt liv kunde han inte kosta på sig att bli berusad, att fördunkla sitt omdöme.

 

B. Detta illustreras närmast extremt i Mark. 15:23: ”Där gav de honom vin med myrra, men han tog inte emot det”. De som skulle korsfästas erbjöd man starkt vin som bedövning för att de skulle vara mer lätthanterliga, men Jesus visste att detta var det slutliga provet. Så han tog hellre detta enorma lidande i nyktert tillstånd, där hans hjärna och vilja skulle vara så stark och klar som möjligt.

 

C. Jesus uppmanade också flera gånger till nykterhet, t. ex. i Lukas 21:34: ”Var på er vakt så att inte era sinnen fördunklas av omåttlighet och dryckenskap och livets bekymmer…”. Jesus umgicks med samhällets olycksbarn och hjälpte dem. Att då tro att han struntade i alkoholens förödande följder är närmast en inkonsekvent förolämpning mot den som sade: ”Allt vad ni vill att andra skall göra för er, det skall ni också göra för dem” (Matt. 7:12).

 

Myt 3: Nattvardsvinet var alkoholhaltigt vin.

 

Detta påstående glömmer bort både den historiska och kulturella bakgrunden när Jesus instiftar nattvarden. Det skedde när Jesus för sista gången firade den s.k. påskalammsmåltiden, vars instiftande beskrivs i 2 Mos.12. Intressant nog kallas den också för ”det osyrade brödets högtid” (v. 17), som skulle inledas med att ta bort alla jästa produkter ur huset (v.15).

 

Bacchiocchi påpekar att i hebreiska grundtexten står hametz, vars mera ordagranna översättning inte borde vara ”surdeg” utan ”jästa saker”. Det är också säreget att de svenska översättningarna använder ordet ”osyrat” (vilket de flesta inte förstår vad det betyder), när ”ojäst” är den verkliga betydelsen. I sin bok ger Bacchiocchi fyra skäl till att vinet var ojäst:

 

A. Lydnad mot Moses lag. Som vi sett ovan i 2 Mos. 12:15 och även 13:7 fick det inte finnas några jästa saker i huset! Än idag följer många ortodoxa judar detta genom att även bara använda ojäst vin vid sina påskalammsmåltider. Paulus ger också en klar hänvisning till detta i 1 Kor. 5:7-8.

 

B. Symbolisk konsekvens. Jesus använder vinet som en symbol på sitt försoningsblod. Jästa produkter symboliserar ofta synd i Bibeln och Jesus använde själv det jästa som en symbol på falska läror (se Matt. 16:6, 12). Blodet står i Bibeln som en symbol på livet och ett jäst vin skulle i så fall symbolisera att Jesus var en syndare! Paulus är inne på liknande funderingar i 1 Kor. 10:16-21.

 

C. Språkbruket vid nattvarden. Vid påskalammsmåltiden skulle man dricka fyra bägare vin enligt traditionen på Jesus tid. De flesta är överens om att Jesus använder den tredje bägaren, den som Paulus (och judarna) kallade för ”välsignelsens bägare” (1 Kor. 10:16). Att detta vin skulle vara jäst, är enligt Bacchiocchi närmast vanhelgande.

 

Jesus säger också enligt Matt. 26:29: ”Nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet med er i min faders rike”. Dessa båda (av mig understrukna) uttryck är de kanske säkraste beteckningarna för ojäst druvsaft i Bibeln.

 

D. Fortsatt användande av ojäst vin hos kristna grupper. Bacchiocchi ger många exempel på hur bruket av ojäst vin vid nattvarden omvittnas i många skrifter under efterbiblisk tid. Dessutom är det som sagt många ortodoxa judar som fortfarande i konsekvensens namn också har ojäst vin vid sina påskalammshögtider.

 

E. Föreskrifter i Mishnah. Jag vill lägga till ett femte argument. Jag har läst i Mishnah (de judiska föreskrifterna från 200-talet e.Kr.) om påskalammsmåltidens utformning och fann där ett återkommande intressant uttryck i den detaljerade beskrivningen av hur dessa måltider skulle äga rum. Som tidigare nämnts skulle man dricka fyra bägare vin och inför varje gång detta skall ske står det: ”när man har blandat till den första bägaren … den andra … den tredje … den fjärde bägaren”. Detta verkar vara en rekommendation att späda ut druvsirap för att få ojäst vin.

6 sep 2015