GENOM MIG ÄR DU SKAPAD,

GENOM MIG HAR DU EVIGT LIV.

ALLT ÄR  NU FULLBORDAT OCH KLART,

DIN PLATS ÄR FÖRBEREDD,

DET ÄR BARA EN SAK SOM FATTAS! 

OMVÄND DIG IFRÅN DINA SYNDER, 

TA EMOT MIG OCH ALLT DET JAG GJORT FÖR DIG.

JAG DOG, JUST FÖR DINA SYNDERS SKULL,

JUST, FÖR ATT RÄDDA DIG, JA!

                    JAG,

JESUS KRISTUS ÄLSKAR DIG SÅ OERHÖRT MYCKET, SÅ!

   KOM NU OCH FÖLJ MED!

             (Joh 3:16) 

      

        

        

Peter fann Gud

Peter hittade den pusselbit som saknades!

 

Peter Lindberg beskriver sig som vilken ”Svenne Banan” som helst. Ett tryggt jobb som polis, sambo, barn, villa och det mesta han behövde. Efter ett arbetspass hade han svårt att sova och zappade slött mellan olika TV-kanaler. Plötsligt dök det upp en kristen evangelist som talade så enkelt att Peter förstod att han måste ha missat något viktigt. 

 

Peter Lindberg har troende kristna i släkten, men fram till för ett år sedan var han själv inte intresserad. Han var skötsam och respekterad i samhället, något som jobbet som polis förpliktade till. 

I början av tonåren tillhörde Peter elitskiktet i landet i längdskidåkning, något han var tvungen att sluta med tidigt, på grund av ryggproblem. Han övergick till att spela fotboll några år i division två, tills han slutade i 25-årsåldern. Efter den aktiva karriären har han fortsatt att sköta sin kropp, och har som nybliven 40-åring fortfarande bra kondition.

– Någon festprisse har jag aldrig varit, säger Peter Lindberg. Redan i förskolan sa lärarna att blir inte Peter ledare så vore det konstig, och den rollen följde mig genom hela skoltiden. När jag gjorde värnplikten hade jag ledaruppdrag, och nu som polis har jag också den rollen. Polis blev jag 2007, tidigare jobbade jag på Ericsson i Söderhamn. 

 

Zappade bland tv-kanaler

En kväll för ganska exakt ett år sedan hade Peter jobbat sent i polisbilen och hade svårt att koppla av när han kom hem. Därför satte han sig vid TV:n med fjärrkontrollen i handen och började planlöst zappa runt bland olika kanaler. Då var det något som fick Peter att avbryta zappandet.

– Ja, plötsligt dök det upp en man på skärmen som talade om Jesus och om liv som förvandlats, på ett sätt som jag aldrig hört tidigare. Han talade om att Gud gör under idag, med en utstrålning som visade att han menade vartenda ord han sa. Hans sätt att framföra evangeliet gjorde intryck på mig, det kändes att det var på riktigt. Allt han sa gick rätt in i mig, och jag såg mitt liv passera revy. Det kändes som om jag missat något.

 

”Gud, hjälp mig”

Någon dag senare hade Peter ett svårhanterligt uppdrag på jobbet. Tillsammans med en kollega skulle han åka ut till en man som vi kan kalla Kalle. Han var självmordsbenägen och hade nu ringt polisen och meddelat att han var på väg att ta livet av sig. När Peter och hans kollega kommer dit, står Kalle med en kniv mot halsen. ”Jag drar av halspulsådern om ni kommer närmare”, hotade han.

– I mitt yrke träffar jag så många trasiga människor. Många gånger har jag känt mig otillräcklig. Den här gången knäppte jag mina händer och bad en tyst bön: ”Gud, hjälp mig att lösa detta”. Samtidigt ryckte Kalle åt sig en förskärare, som han hotade mig med. 

– Då händer något som jag aldrig varit med om förr; jag blir helt lugn. Jag går närmare Kalle och känner att Gud har kontroll. ”Här har du kniven”, säger Kalle och vi kramar om varandra. 

 

Våldsam blir lugn

Några dagar senare ringde Kalle upp Peter och tackade för att han räddat hans liv. Peter svarade ödmjukt att det inte var hans förtjänst, utan det var Gud som grep in. När Peter träffar Kalle några dagar senare vill han att Peter ska bli hans övervakare.

I samma veva får Peter i uppdrag att ta hand om en berusad kille, som beter sig helt okontrollerat i polisbilen. Han är alldeles vild, slår huvudet mot fönsterrutan och biter hål i skinnsätet. 

– Jag ber tyst att Gud ska välsigna honom, och då blir den våldsamme mannen lugn som ett barn och lägger huvudet i mitt knä. När jag stryker honom över huvudet blir han som en filbunke.

– Förr har jag ofta känt mig så maktlös i svåra situationer, men numera lägger jag allt i Guds händer varje gång. Kollegerna brukar säga att det känns så lugnt att ha mig med, när vi åker ut på svåra uppdrag. 

 

Dags att ta ställning

Efter dessa märkliga upplevelser tog Peter reda på att evangelisten han sett i rutan heter Simon Ådahl. Han tog kontakt med Simon och undrade om de kunde träffas. Simon inbjöd honom till ett möte i Gävle, och Peter såg genast till att komma dit. Han kände att det var något nytt på gång i hans liv, när Simon Ådahl sjöng och talade på sitt okonstlade sätt.

– Simons sätt att framföra evangeliet tilltalar mig. Han rör sig ute bland ”vanligt folk” och jag gillar enkelheten i hans sätt att ge evangelium till människor. 

På mötet med Simon Ådahl upplevde Peter en stark gudomlig närvaro. Han kände så starkt att det var dags att ta ställning till erbjudandet om ett nytt liv tillsammans med Jesus. Peter beskriver det som att det var som om Jesus stod med öppna armar och inbjöd honom att få komma in i den famnen. Simon talade om hur enkel tron var för honom och förklarade att relationen med Herren är det viktigaste.

 

En enkel bön

– Simon sa till mig att jag inte behövde krångla till det, för Jesus älskar mig som jag är. Det var bara för mig att ta emot Jesus i mitt hjärta, för han hade ju redan tagit emot mig. Jag bad en enkel bön: ”Jesus, jag tar emot dig, kom in i mitt liv”.

– När Jesus kom och knackade på dörren, förstod jag att jag saknade något viktigt i livet, fast jag hade det så bra. Den trygghet och mening jag nu känner tillsammans med Jesus, var den pusselbit jag saknade. Och den pusselbiten var större än jag någonsin kunnat ana. 

 

Djupare dimension

Peter Lindberg är noga med att betona att han inte ”glider fram på en räkmacka” nu sedan han sagt sitt ja till Jesus Kristus. Men skillnaden mot förr är att han nu har någon att vända sig till i svåra situationer, och att han fått en djupare dimension i livet. Peter ser Guds ledning varje dag och växer i sin tro, och han vill gärna dela med sig av den till andra.

– Jag är så otroligt tacksam för allt som Gud gjort i mitt liv. Jag vill gärna berätta för andra att det jag upplevt gäller alla. För mig känns det viktigt att ge vidare att det finns något mer i livet, även för den som har det bra. Det som jag tidigare valde bort har nu blivit viktigast för mig. Idag skulle jag aldrig kunna tänka mig ett liv utan Jesus.

 

Börje Norlén

10 aug 2014