Maffiafasoner!

Nigora Hasanova med sina tre sönerna Adil 17 år, Raim 15 år och Ilham 7 år, flydde från Kazakhstan för snart tre år sedan på grund av svår och brutal misshandel och systematiska trakasserier från maffian och polisen. De tog sig till Sverige. Men nu har Migrationsverket beslutat att de skall skickas tillbaka till Kazakstan. Dom har inget att frukta, menar migrationsverket, polisen i Kazakstan kommer att beskydda dem!
 

Tomma löften

Eftersom familjen vet, av bitter erfarenhet, att maffian och polisen i Kazakstan samarbetar, är migrationsverkets löften bara nonsens och tomma ord.
– Migrationsverket förstår inte hur det fungerar i Kazakstan. Alla som har någon kännedom om landet vet att det är genomkorrumperat och att det i synnerhet gäller polisen, säger mamma Nigora till Inblick.
– Att polisen skulle beskydda dem är ett rent hån mot familjen, säger Henrik Larsson. Han är talespersonen för en större grupp av människor på Västkusten som valt att beskydda familjen från den hotande utvisningen.
– Vi känner Nigora, och vet att hon och hennes pojkar talar sanning.
– Det är skamligt av Migrationsverket att inte vilja tro på deras berättelse, säger Henrik med emfas.
Familjen Hasanova tillhör folkgruppen uigurerna, vilka utgör en minoritetsgrupp i Kazakstan. Detta gör deras situation än mer utsatt. Sedan Kazakstan blev självständigt i samband med upplösningen av Sovjetunionen, har nationalismen hos majoritetsbefolkningen kazakerna brett ut sig, vilket inte sällan tar sig uttryck i diskriminering och hot mot andra grupper. Till exempel så är det oerhört svårt för en uigur att över huvud taget få en anställning.

Spårlöst försvunnen

Problemen för familjen Hasanova började när pappan spårlöst försvann i samband med en affärsresa till Kina.
– Vi hade ett par framgångsrika butiker i en av Almatys basarer, där vi sålde tyger, främst möbeltyger och tyger till bilklädslar. Tygerna importerade vi från Kina, berättar Nigora med tolkhjälp av de äldsta pojkarna som talar bra svenska.
– Den här gången hade han mycket pengar på sig, eftersom affärerna görs med kontanter i Kina. Det var inte bara hans pengar utan även några kompanjoners.
– Sen han reste iväg har vi inte sett honom mer. Ingen vet vad som hänt, säger Nigora.
Hon berättar att de gjort efterforskningar och fått veta att hennes man har registrerats vid en gränsövergång till Kina på den kazakiska sidan.
– Men hos den kinesiska gränsövergånghen, tio meter längre bort, finns ingen registrering
av att han skulle ha passerat. Där slutar alla spår efter min man, säger Nigora uppgivet.

Kidnappade sonen på dagis

På grund av att hennes man försvunnit, började kompanjonerna, med hjälp av maffian, att trakassera familjen och kräva Nigora på de pengar de förlorat.
– Varje dag hade vi besök av maffian. Dom kunde komma när som helst på dygnet. Mitt i natten, klockan fem på morgonen, eller mitt på dagen, det spelade ingen roll, berättar Nigora.
– En eftermiddag, när jag skulle hämta Ilham på dagis, som då var fyra år, var han bara borta. Maffian hade tagit honom.
– På kvällen kom de och lämnade tillbaka honom. Då hotade dom med att om jag inte får fram pengarna, så kommer inte Ilham att lämnas tillbaka nästa gång.
Någon vecka senare kommer fyra män, mitt på dagen, in i familjens lägenhet och börjar brutalt misshandla Nigora och de två äldsta pojkarna.
– Dom slog, sparkade och drog mamma i håret släpandes på golvet. Stora hårtussar lossnade från hennes huvud. Det var fruktansvärt att se. De låg blod överallt på golvet och hennes ansikte var helt nedblodat, säger Adil.
– Samtidigt som detta pågick under ungefär två timmar så skrek dom till mamma; var är din man, var är pengarna?
– Dom sparkade och slog även mig och min bror. Raim blev sparkade i nacken och ryggen. Han var helt blåslagen, berättar Adil.
Han berättar också om hur två av förövarna letade igenom hela huset efter pengar.
– Dom skar upp våra madrasser, gick igenom alla lådor med mera. Men det fanns ju inget att ta, säger Adil.

Anklagad för terrorism

Efter misshandeln ringde man efter polis och ambulans. Men Nigora vågade inte åka med ambulansen eftersom hon då var rädd för vad som skulle hända pojkarna. Tre dagar senare gick hon till sjukhuset. Den rapport som läkaren skrev om hennes tillstånd fick hon själv inte se.
– Den skickades istället till polisen. Och nån dag senare kom polisen och genomsökte vårt hus. Och jag blev förd till polisstationen och fick tillbringa tre dagar där, i en källare, berättar Nigora.
– Poliserna varken gjorde eller sa något till mig under de tre dagarna. De bara tittade på mig.
Nigora berättar att några dagar efter det att hon blivit frigiven kom två poliser på besök i deras hus.
– De började gå runt i huset. Plötsligt visade de fram några papper som de påstod sig ha hittat i huset. Det var papper som sa att min man tillhörde en muslimsk terroristorganisation. Om de hade haft pappren med sig själva, eller om pappren planterats i vår lägenhet i samband med att vi utsattes för misshandel, det vet jag inte.
– Det enda jag vet är att allt var en stor lögn.

15 års fängelse

Nu hotades Nigora av 15 års fängelse för sin mans påstådda terrorism. Detta gjorde att hon handlade snabbt. Men hjälp av en vän lyckades Nigora och pojkarna att sätta sig på ett tåg till Novosibirsk i Ryssland. Där fixade man falska ryska pass åt familjen. Efter ett par månader kunde de två äldsta pojkarna flyga till Stockholm via en mellanlandning i St Petersburg. Nigora och den yngsta pojken tog sig via Ukraina och Grekland till Stockholm. 
Nu har deras asylansökan avslagits på grund av att migrationsverket inte tror på deras berättelse.
– Vi känner Nigora. Vi vet att hon och hennes pojkar talar sanning.
– Det är skamligt av Migrationsverket att vägra tro dem, säger Henrik Larsson

Tomas Ander